AI och klimatet – vad kostar egentligen en prompt? 🌍

En standardfråga till en språkmodell förbrukar mindre energi än du kanske tror: ungefär 0,0003 kWh. Det motsvarar bara 8-10 sekunders streaming av TV eller Netflix. Med andra ord: en vanlig prompt drar väldigt lite energi. (Med ”standardfråga” menas här en typisk text→text-interaktion: några meningar in, några stycken ut.)

🧠 Utvecklingen mot allt smartare, mer resonerande modeller medför dock att energiförbrukningen ökar. Uppskattningar visar att en resonerande modell (t ex som GPT‑5) kan förbruka upp till 60 gånger mer energi jämfört med t ex GPT-4. Samtidigt ökar ju så klart kvaliteten i svaret.

☘️ Som tur är så blir modellerna inte bara smartare. De blir också mer effektiva. Google rapporterar till exempel en 33× minskning av energiförbrukning per prompt och en 44× minskning av koldioxidutsläpp på bara ett år, tack vare optimeringar och grönare elmix. Mycket av det ökade energibehovet äts alltså upp av effektivisering.

Den verkliga energiboven med GenAI är alltså inte själva användningen, utan träningen av modellerna. Träningen av GPT-5 uppskattas ha krävt ca 3,5 GWh – vilket grovt sett motsvarar ca 50 000 elbilsladdningar 🔌🚗. Inte förvånande att det därför blir avgörande var datacenter placeras för att elnäten ens ska kunna leverera den energi som krävs.

✅ Slutsats: Att använda AI i vardagen är inte den stora klimatboven. Vi kan fortsätta prompta utan dåligt samvete. Men vad behöver vi offra för att kunna träna nästa generations modell utan ökat klimatavtryck? Till exempel skulle det med råge räcka att alla svenska hushåll hoppar en säsong av Paradise Hotel. Det skulle spara ca 10 GWh, alltså nästan 3 stycken GPT‑5‑träningar.

Men är vi beredda att offra en hel säsong? 🤔