Jag minns hur det kändes när världen började förändras. Det fanns inga begränsningar och allt verkade möjligt. Det var början på något helt nytt, och jag var mitt i förändringen – fylld av förväntan, nyfikenhet och en känsla av att allt kunde hända.
När e-handeln växte fram för drygt 20 år sedan var jag ny i arbetslivet. Jag lärde mig snabbt – och plötsligt öppnades massor av möjligheter. Då saknade vi AI-assistenter att fråga och var därför i större behov av kunskap från någon annan. Det skapade en enorm efterfrågan på oss som kunde det digitala. Nya företag och branscher växte fram, och för oss som var unga fanns en stark känsla av framtidstro. Samma mönster kunde ses i de teknikvågor som följde – när mobilappar och sociala medier förändrade både företag och vardag.
Nu står vi inför AI. Kommer tekniken skapa samma våg av nya jobb – eller göra det svårare för unga att ta sig in?
AI: hype eller hållbar verklighet?
I början av en ny teknikvåg är det svårt att veta hur företag och vardag verkligen kommer att påverkas. När utvecklingen går snabbt tenderar vi att överskatta effekten på kort sikt och underskatta den på lång sikt. Frågan är: är AI vår framtid – eller är effekten överdriven, som med metaverse?
Bilden är blandad. En MIT-genomlysning visar att omkring 95 % av företagens GenAI-projekt inte lyckas skala – ofta på grund av brist på strategi, integration och förändringsledning. Samtidigt visar en analys från OpenAI en annan bild. När AI:s resultat jämförs med experters bedömningar på en rad uppgifter når tekniken ofta samma kvalitet, ibland till och med högre. Potentialen finns där. Frågan är hur vi tar oss från pilot till verklig nytta – där AI + erfarenhet blir avgörande.
AI + erfarenhet – nyckeln till nya arbetssätt
Vi börjar nu se hur hela arbetsuppgifter gradvis delegeras till AI. Först flyttas enstaka moment, sedan hela paket av uppgifter. Hela roller ersätts sällan snabbt – och det är inte alltid rätt mål.
De nya arbetssätten handlar inte bara om effektivitet, utan om en förändrad relation mellan människa och teknik. Som Ethan Mollick (One Useful Thing) nyligen uttryckte det:
“Over the past few weeks, I have come to believe that co-intelligence is still important but that the nature of AI is starting to point in a different direction. We’re moving from partners to audience, from collaboration to conjuring.”
Det beskriver skiftet väl. Vi går från att samarbeta med AI som en kollega till att snarare dirigera den som en orkesterledare – där instruktion, tolkning och mänskligt omdöme blir viktigare än själva utförandet.
Ett tydligt exempel är ”vibe coding”: att skissa fram lösningar i dialog med AI istället för att skriva kod rad för rad. Samma mönster syns i fler yrken – AI tar första utkastet, människor verifierar, itererar och förbättrar. Här blir erfarenhet avgörande. AI kan skapa mycket, men det krävs erfarenhet för att tolka, värdera och kvalitetssäkra resultatet. Det är i kombinationen av AI + erfarenhet som värdet verkligen uppstår.
Arbetsmarknaden i förändring
Vi har ännu inte sett massuppsägningar orsakade av AI, bortsett från neddragningar i några stora techbolag. Min tolkning är att de nya arbetssätten ännu inte fått brett fäste. I första steget delegeras fler uppgifter till AI – men det dröjer innan hela roller kan ersättas.
Däremot ser vi förändringar i inträdet på arbetsmarknaden. En Harvard-studie visar att AI framför allt gynnar de med mer erfarenhet. De yngre och mer juniora rollerna minskar, medan de erfarna ofta klarar sig bättre eller till och med stärker sin position. Brynjolfsson och kollegor, i studien Canaries in the Coal Mine, visar samtidigt att unga i AI-exponerade yrken tappat tydligt i sysselsättning sedan 2022, medan äldre i samma yrken fortsatt växer. Ingen dramatisk massersättning – men en tyst omvandling som gör första steget svårare.
Unga leder – och oroar sig mest
Den nyligen publicerade Svenskarna och internet 2025 innehåller spännande insikter om AI-användningen i Sverige, och de stärker tesen ovan om att AI + erfarenhet formar nästa fas. Fyra av tio svenskar har testat AI, men främst privat. Användningen i arbetslivet är fortfarande låg – potentialen är alltså stor, men förändringen har ännu inte skett. Samtidigt ser vi en tydlig paradox: unga är de flitigaste användarna, men också de mest oroliga. Kanske för att de ser konsekvenserna tydligare och anar att det blir svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. AI kan bli en hävstång för unga – men också en barriär. Det förstärker behovet av att kombinera AI + erfarenhet, så att ungas tekniska kunnande kan omsättas i verklig nytta.
När företagen trycker på paus
På Apoteket ser jag samma mönster som på många andra håll: företag avvaktar. Den svaga konjunkturen gör att kostnadseffektivisering går före expansion och offensiva satsningar. Inga vågor av uppsägningar – men försiktighet med nyrekrytering och ersättningar när någon slutar. Det stärker bilden av att många organisationer väntar in nästa steg och vill se hur AI kan användas i praktiken. Det här tidsfönstret kan vi använda för att bygga AI + erfarenhet i vardagen.
Framtiden vinns genom broar, inte barriärer
När AI tar över de enklare uppgifterna riskerar unga att få färre chanser att ta sina första steg in på arbetsmarknaden. Vi måste bevara dessa ingångar så att nya generationer kan börja, lära och växa i takt med tekniken. För företag handlar det om återväxt. För samhället om inkludering.
Jag tror lösningen ligger i hur vi kombinerar teknik och lärande. Trainee-program, praktik och bättre synergier mellan utbildning och arbetsliv kan spela en nyckelroll. Det handlar inte bara om att utveckla tekniken, utan människorna som ska använda den.
AI kan bli en motor för nya möjligheter – men bara om vi bygger broar, inte barriärer. 🌱
Vad tänker du?
Hur ser dina bästa exempel ut på AI + erfarenhet i praktiken? Vilka steg behöver vi ta nu – i företag, skola och samhälle – för att ge unga en verklig chans? Dela gärna dina erfarenheter och idéer. Prenumerera för att få nästa nummer direkt i inkorgen. Ser fram emot att höra dina tankar! 🙌
Lämna ett svar